Lustgas (dikväveoxid, N20) används som bedövningsmedel vid förlossningar och som drivgas i gräddsifoner. Den används även för att bli påverkad och är då inte blandad med syre som i sjukvården.
Lustgas är en växthusgas med stor miljöpåverkan. Behållarna bidrar till nedskräpning och återvinning av dem kostar mycket för samhället.
Lustgas säljs främst på nätet, ibland på och i anslutning till krogar, och förekommer på hemmafester. Det finns små patroner och stora gasbehållare och förekommer även i smaksatta varianter.
Det är förbjudet att sälja större gasbehållare och ingen lustgas får säljas till personer under 18 år.
Lustgasen andas oftast in genom en ballong och skapar ett rus på 1–2 minuter med avslappning och fnittrighet. Lustgas kan ge smärtlindring, en förvrängd ljudbild och hallucinationer.
Många kombinerar lustgas med alkohol eller narkotika, vilket kan ge ett oberäkneligt rus.
Risker med lustgas är:
- fallskador eftersom reflexerna att ta emot sig fungerar dåligt
- syrebrist med yrsel eller kortvarig medvetandeförlust
- köldskador i mun och strupe vid inandning från gastub
- brottsutsatthet i samband med påverkan såsom rån, misshandel och sexuella övergrepp.
Lustgas är beroendeframkallande och vid regelbunden använding finns flera allvarliga risker:
- Nervpåverkan: Vitaminet B12 i kroppen förstörs. Då finns risk för allvarlig påverkan på nervsystemet och ryggmärgen. Det kan leda till domningar eller svårigheter att gå eller röra sig eller att kissa på sig.
- Psykiatriska komplikationer: Ångest, depression, psykos eller svåra problem med minnet som liknar demens.
- Komplikationer på lungor och artärer: Bland annat ökad risk för blodproppar och stroke.
De senaste åren har larmen om skador av lustgas ökat. Om skador uppstår är det allra viktigaste att sluta helt med lustgas. Sök sjukvård för utredning och behandling.