Många unga tillbringar sin lediga tid åt spel och sociala medier. Vad vet du om ditt barns digitala liv?
Vi söker information, inspiration och underhållning och har stora delar av vårt sociala liv på olika digitala plattformar. Barn och unga stöter på saker som är lärorika, spännande och ibland sådant som är svårt att hantera.
Du skulle troligen inte låta ditt barn vara ute i en okänd stad utan att prata om var det är säkert och vilka risker som kan finnas. Samma säkerhetstänk gäller på nätet – guida ditt barn i den digitala världen och prata om trygghet även där.
Prata med ditt barn om att inte posta eller dela sådant som kan såra andra, och om att bilder och filmer kan sparas och spridas vidare. Ta också upp att man inte måste delta i olika utmaningar på nätet. Fråga vilka konton hen följer och fundera på om det är något du reagerar på. Hjälp till med att se över sekretessinställningarna.
Det kan vara otydligt för dig som förälder vad ditt barn gör i olika spel. Sitt gärna bredvid och ta reda på vad spelen fyller för funktion. Du kan ställa frågor som:
Skapa rutiner för aktiviteter som kan fånga ditt barns uppmärksamhet bortom skärmen. Om skärmanvändningen blir ett problem, våga sätta gränser – som vuxen har du ansvar, även om det ibland leder till konflikter.
Nio av tio barn och unga spelar någon typ av digitalt spel. En majoritet av pojkarna följer även andra som spelar.
Vanligast bland barn är Roblox, Minecraft, Fortnite och Pokemon Go.
Bland tonåringar är även Among us, CounterStrike, Call of Duty Warzone och Fifa Football vanliga.
I sociala medier håller unga kontakt med kompisar, följer profiler och skapar innehåll. Fler tjejer än killar postar inlägg på sociala medier. Vilka profiler barnen följer skiljer sig mycket åt mellan könen.
De största sociala medierna bland unga är
Men att jämföra sig med andra, inte få likes eller att få negativa kommentarer får många unga att må dåligt.
Man kan också känna sig utanför av att se andra träffas på bilder eller i snapkartan.
På TikTok förekommer även utmaningar som kan få unga att ta stora risker.
De flesta sociala medier har en åldersgräns på 13 år, men de är lätta att kringgå. Många föräldrar känner sig tvungna att låta sitt barn ha ett konto i sociala medier fast åldersgränsen är högre. Tjat eller oro för att barnet ska bli utanför kan påverka.
Du är ansvarig för att hålla koll på barnets sekretessinställningar och vilken typ av innehåll barnet delar. Kan alla följa ditt barn?
Många föräldrar oroar sig för att barnen skärmar för mycket. Folkhälsomyndighetens rekommendationer för digital medieanvändning syftar till att skapa balans med andra aktiviteter och är olika beroende på ålder:
Som förälder kan du uppleva fördelar när barnet spelar. Barn som spelar blir ofta bra på engelska, träffar kompisar och får nya sociala kontakter i spelen.
Det kan även kännas tryggt att ditt barn vill vara hemma, men ändå är social och har något att göra.
Upplever ni mest fördelar hemma – eller leder spelande till konflikter om sömn, läxor och annat?
Det kan kännas svårt att prata med tonåringen om vissa saker. Här finns kort information om några av riskerna.
Det finns många likheter mellan spel om pengar och vissa datorspel. Spel som till exempel FIFA och Counter-Strike påminner om lotterispel där unga köper lootlådor (ett slags virtuella fyndlådor) och köper eller säljer skins för riktiga pengar. Det kan gå snabbt att tappa kontrollen över spelandet och känslan för pengars värde.
Sociala medier är programmerade för att du ska vilja stanna kvar och se mer. Många unga hamnar i ett flöde med våldsamt innehåll där de ser verkliga kriminella handlingar och grova våldsbrott. Att följa denna typ av innehåll ökar risken för att bli kontaktad av kriminella.
Fråga om ditt barn blivit skrämd av något i sociala medier!
Många som spelar online utsätts för trakasserier, hot, hat och extremistisk propaganda. Extremister försöker även rekrytera personer via chattar eller genom att skapa extremistiska miljöer i själva spelen.
Läs gärna Rädda barnens vägledning för tips hur du pratar med barn och unga om extremism.
Kriminella rekryterar barn och unga i spel och på sociala medier som TikTok, Snapchat, lnstagram, Roblox och Fortnite. Det kan börja med en kort annons, till exempel: ”Vill du tjäna para? Skicka DM.”
Den unge uppmanas sedan, i appar som Signal och Telegram, att skicka bild och information om sig själv för att få chans att tjäna pengar genom olika brott. De kriminella kan använda informationen för att pressa och hota barnet eller familjen.
Håll koll på ditt barns appar i telefonen – kolla även efter dolda appar.
Det är ett brott att sprida filmer eller bilder på någon i en mycket utsatt situation, till exempel om någon är utsatt för våld eller mycket berusad. Det är även ett brott att filma våldsbrott med uppsåt att sprida filmen.
Polisen ser många exempel på unga som skickar nakenbilder till någon de litar på och att bilderna sprids vidare. Att skicka oönskade nakenbilder till någon som inte bett om det eller sprida någon annans bilder vidare kan också vara ett brott. Föräldrar vet sällan att deras barn delat eller tagit emot nakenbilder.
Om barnets spelande eller skärmanvändning leder till konflikter i familjen kan föräldragrupper ge stöd för dig som förälder.
Läs mer om kostnadsfritt stöd till föräldrar.
Du kan även få anonym rådgivning av socialtjänsten.
Telefon: 08-508 25 600
Om ditt barn har blivit utsatt för eller bevittnat något brottsligt, IRL eller på nätet, finns stöd att få både till dig och ditt barn. Det behöver inte vara polisanmält.
Gör en polisanmälan om ditt barn utsatts för brott på nätet.
Anmäl brott, Polisens webbplats
Har du sett eller hört något som kan hjälpa polisen att upptäcka, förebygga eller utreda brott? Tipsa polisen!
Telefon: 114 14
Här har vi samlat information om vanligt förekommande saker i framför allt ungas liv.
Uppdaterad
