Agera och visa omtanke – att upptäcka våld i nära relationer

Våld är vanligare än de flesta tror och kan drabba vem som helst. Om du i ditt arbete misstänker att någon är utsatt för våld, är det viktigt att veta vilka insatser och kontaktvägar som finns.

Genom att agera och informera om hjälpmöjligheter kan du bidra till att ge stöd till den som är utsatt och skapa trygghet. Här hittar du stödmaterial och kontaktvägar.

 

Våga fråga

Många kan känna osäkerhet och oro för att fråga om våld i nära relationer. Kom ihåg att det allra viktigaste är att våga fråga, tro på svaret och visa omtanke, för du kan göra skillnad!

Stödmaterial för dig som möter hyresgäster i ditt arbete

Ungefär var fjärde kvinna och var sjätte man har upplevt våld någon gång under sin livstid (Brottsförebyggande rådet). Därtill är det över 200 000 barn som lever i hem där det förekommer olika former av våld i Sverige (Jämställdhetsmyndigheten 2021). Forskning visar att det är svårt för de utsatta att berätta om våld om inte någon frågar. Många utomstående kan känna osäkerhet och oro för att fråga om de misstänker våld i nära relationer. Därför är det viktigt att det finns stöd i organisationen och tydliga rutiner för hur alla ska agera.

Våld i nära relationer sker ofta i bostaden, ofta när ingen ser, men det finns tecken på våld som vi kan vara uppmärksamma på.

  1. Att du ser sönderslagna köksluckor, dörrar eller andra skador i lägenheten på till exempel möbler eller väggar.
  2. Störningar – klagomål från grannar på högljudda bråk eller att någon är utelåst och står i trapphuset.
  3. Att du hör bråk från lägenheten när du är i trapphuset på annat ärende.
  4. Att du inte blir insläppt om inte båda är hemma. Att (oftast) kvinnan är undvikande och tystlåten och låter mannen prata.
  5. Att du ser fysiska skador som kan tyda på fysiskt våld.

Kom ihåg! Allt våld syns inte. Om du känner oro eller obehag efter att du varit i en bostad ska du ta det på allvar. Prata med din chef eller kollega och gör en plan för hur ni ska följa upp. Glöm inte att uppmärksamma om det finns barn.

Tänk om någon blir arg?

Om du känner en oro för din säkerhet inför att agera så bör du prata med din chef om hur ni ska hantera situationen. Forskning visar att det allra flesta tycker det är bra att frågan ställs oavsett om man är utsatt för våld eller inte.

Tänk om jag har fel i min oro?

Om du har fel så är det kanske det bästa som kan hända. Du har också förmedlat till hyresgästen att ni är en hyresvärd som bryr sig om sina hyresgäster och agerar vid oro!

Det är säkert någon annan som frågar – det behöver väl inte jag göra?

I bästa fall är det så klart så att någon annan också agerar och informerar om vilket stöd som finns att få. Men det kan vi inte veta. Om alla som är oroliga för våld frågar hur det är, informerar om att det finns stöd att få, så möjliggör vi för att fler får stöd och hjälp tidigt. Se till att du vet var du kan hänvisa vidare och att din arbetsplats har rutiner så att du har det stöd som du behöver för att kunna fråga och agera.

Tänk om jag förvärrar för den utsatta?

Vi kan aldrig veta vad som kommer hända, men det vi vet är att chansen att våldet upphör ökar om någon ser och agerar. Om det är en situation där du är osäker på hur du ska agera och gå vidare – prata med din chef och gör upp en plan.

Socialtjänsten kan ändå inte göra något...

Socialtjänsten har flera verksamheter som riktar sig mot våldsutsatta och erbjuder skydd och stöd vid behov. Alla verksamheter för vuxna bygger på frivillighet. Det går alltid bra att ringa och få mer information om vilket stöd som finns att få. Du hittar kontaktuppgifter här på sidan. 

Att anmäla oro är ett sätt att ta ansvar för barnet och göra socialtjänsten uppmärksam på situationen. Genom att anmäla din oro kan du hjälpa socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. Du behöver inte veta att ett barn far illa för att du ska kunna göra en orosanmälan, utan det räcker att du misstänker att ett barn far illa. Sedan är det socialtjänstens ansvar att utreda hur barnet har det.

I anmälan till socialtjänsten beskriver du vilket barn det handlar om, dina iakttagelser och din oro för barnet. Ring gärna och prata med stadsdelsförvaltningen där familjen bor. Berätta om din oro och dina iakttagelser. Ring alltid om oron behöver hanteras skyndsamt. Vid pågående fara eller hotfull situation – ring polisen på 112.

Reflektionsfrågor

  • Hur arbetar ni på er arbetsplats med att upptäcka våld i nära relation?
  • Har ni rutiner för vad ni gör om ni upptäcker våld i nära relation?
  • Vad tänker du om att fråga om våld?
  • Finns det erfarenheter i arbetsgruppen av att fråga om våld?

Att tänka på i rutinarbetet

  • Tydliggör att det är allas ansvar att upptäcka våld
  • Se till att det finns stöd att tillgå för den som känner sig osäker inför en situation där hen ska fråga om våld
  • Viktigt att ha med vad sig man ska göra om man upptäcker våld – vem och när gör eventuell orosanmälan om barn, var kan man hänvisa en vuxen person som behöver stöd utifrån våldsutsatthet?

Tips! Sätt upp information i trapphus, tvättstuga eller andra allmänna utrymmen med telefonnummer till socialtjänsten samt frivilligorganisationer. Då finns kontaktuppgifter till stödinsatser alltid tillgängligt.

Affisch i A4-format, Agera och visa omtanke (pdf)

Folder – Agera mot våld (pdf)

Beställning av trycksaker

Om du vill beställa färdigtryckt material och arbetar inom Stockholms stads bostadsbolag eller är privat hyresvärd i Stockholm, kontaktar du socialförvaltningen för mer information.

E-post: kommunikation.sof@stockholm.se

Webbkurs om våld

Webbkurs om våld är en kostnadsfri introduktionskurs som ger grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kursen har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna.

Webbkurs om våld, Uppsala universitet

Kontaktvägar för stöd och hjälp

Läs även

Som komplement till stadens egna verksamheter finns det flera föreningar som kan erbjuda stöd och vägledning.

Uppdaterad