Anmäla oro för barn – Orosanmälan

Personer som arbetar inom myndigheter eller verksamheter som direkt eller indirekt rör barn och ungdomar, har anmälningsskyldighet enligt lag (kap 14 § 1 första stycket SoL). Detta gäller bland annat personal

• på skola
• inom hälso- och sjukvården
• inom socialtjänsten
• inom polisen
• inom kriminalvården.

Det finns mer att läsa om anmälningsskyldigheten på Socialstyrelsens webbsida.

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, Socialstyrelsen

Om du inte är anmälningsskyldig kan du göra din anmälan anonymt. Vill du vara anonym är det viktigt att du inte anger vem du är eller lämnar uppgifter som gör att du kan identifieras. Känner du familjen är det i regel bäst att du är öppen med din oro för barnet. Det visar att du bryr dig om barnet och tar situationen på allvar samtidigt som det kan underlätta kontakten mellan socialtjänst och familj. En anonym orosanmälan kan ibland göra det svårt att komma framåt och hjälpa barnet. Ring till berörd stadsdelsförvaltning eller till socialjouren om du behöver rådgöra eller få stöd i din anmälan. Som anonym kan du höra av dig gällande din oro per telefon eller digitalt.

Om du gör en digital orosanmälan finns alltid en IP-adress som går att spåra med särskild teknik. Det kan i sällsynta fall göras undantag från den totala anonymiteten såsom vid nödsituation eller vid misstanke om grov brottslighet.

• Om möjligt, informera barn och vårdnadshavare om att du gör en orosanmälan. Det visar att du tar situationen på allvar och kan underlätta kontakten mellan socialtjänst och familj.
• Du som anmäler skall inte informera vårdnadshavare om oron handlar om våld eller övergrepp mot barn.
• En separat anmälan måste göras för varje barn. Om det exempelvis finns flera syskon som du är orolig för behöver du göra en anmälan per syskon.
• Som tjänsteperson kan du inte vara anonym när du gör en orosanmälan.

När en anmälan om att ett barn kan fara illa kommer in till socialtjänsten görs en bedömning om barnet behöver skydd, och om en utredning ska inledas eller inte. I det här skedet pratar socialtjänsten ofta med de som oron handlar om, och den som anmält oron.

Om det finns skäl att göra en utredning kontaktar socialtjänsten de berörda personerna för att få mer information. Syftet är att ta fram ett så korrekt och fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Om socialtjänsten inleder en utredning kommer vi att:

• Hämta in mer information om hur barnet har det.
• Undersöka om barnet har akut behov av skydd eller stöd.
• Göra en bedömning om barnet eller familjen har behov av någon insats från socialtjänsten.
• De insatser som socialtjänsten ger ska hjälpa familjen att förändra sin situation. Som anmälningsskyldig har du möjlighet att få viss information om vad som händer med anmälan. Det har du inte som privatperson. Socialtjänsten får informera den som är anmälningsskyldig ifall en utredning har inletts, inte inletts eller redan pågår.
• Om det finns misstanke om att barnet har blivit utsatt för ett brott kan socialtjänsten göra en polisanmälan.
• Alla samlade uppgifter som har betydelse för bedömning och beslut dokumenteras. Allt det som skrivs är sekretessbelagt och förvaras skyddat för obehöriga.

Om en anmälan finns hos både socialtjänst och polis inleds en utredning. Då kan barn och anhöriga erbjudas krisstöd och behandling vid Barnahus Stockholm. Där samarbetar polis, socialtjänst, sjukvård och åklagarmyndigheten för att barnet inte ska behöva upprepa sin berättelse. Lokalerna är barnanpassade och alla som träffar barnen är speciellt utbildade för det.

Barnahus Stockholm