Det finns olika rörelser som använder våld som medel att få igenom sina idéer. Gemensamt är att våld används för att nå mål. Huvudspåren är:
- högerextremism
- islamistisk extremism
- vänsterextremism
- misogyni (kvinnoförakt).
Hitta stöd och kunskap om barn som uttrycker hat eller extrema åsikter, både online och i verkligheten.
Växa upp utan hat – radikalisering och extremism, Rädda Barnens webbplats
Läs mer på Center mot våldsbejakande extremisms (CVE) webbplats.
Våldsbejakande extremism, CVE:s webbplats
Det finns små, ofta anonyma grupper som rekryterar unga genom intressen som träning, kampsport, friluftsliv och hälsa. Vid första kontakten kan de verka attraktiva och positiva.
Samtidigt kan grupperna ha kopplingar till våldsbejakande miljöer och sprida extrema budskap. Rekrytering sker ofta via sociala medier och appar, där unga bjuds in till gemenskap och aktiviteter.
Supporterkultur handlar om hängivenhet för ett idrottslag och om en stark gemenskap och samhörighet. Det finns organiserade supportergrupperingar och i vissa av dem kan våld och hot vara en del av identiteten. Det gäller särskilt inom fotbollen.
Ultras är supportergrupper som skapar stämning på idrottsevenemang med hjälp av sånger, tifon, kläder, maskeringar, bengaler och pyroteknik.
Det finns även organiserade grupper som kallas firmor som är aktivt våldsbejakande och som begår grova brott. Vissa har klassats som kriminella nätverk av polisen.
Risksupportergrupperingar blir kriminella nätverk, Polisens webbplats
Det förekommer också att unga påverkas i lokala sammanhang där vuxna saknas, till exempel vid matcher i lägre divisioner eller spontana fotbollsmatcher mellan till exempel skolor. Där kan våldsamma uttryck normaliseras och bli en inkörsport till andra miljöer.