Du kan få stöd från socialtjänsten utan att ansöka. Här kan du läsa om dessa insatser och hur du gör för att ta del av stödet.
Om du behöver stöd från socialtjänsten så kan du få vissa insatser utan att ansöka, så kallade insatser utan behovsprövning. Det gör det enklare och snabbare för dig att få hjälp eftersom vi inte behöver utreda eller besluta om insatsen.
Hittar du inte det stöd du söker? Kontakta oss så guidar vi dig rätt.
Upplever ni att er familj har svårt med relationer, kommunikation och att samspelet inte fungerar? Då kan ni delta i familjebehandling och genom samtal och konkreta verktyg lära er mer om exempelvis gränssättning, konflikthantering och struktur i vardagen.
Vill du ha stöd och vägledning i din föräldraroll? Då kan du, ensam eller tillsammans med den andra föräldern, delta i samtal där ni pratar om det som är viktigt för dig och din familj. Det kan handla om relationen till ditt barn, kommunikation, gränssättning, konflikter eller andra situationer i föräldraskapet som upplevs utmanande.
Om du som förälder ansöker om vårdnad, boende eller umgänge i domstol och ni inte är överens, behöver ni först delta i ett informationssamtal. Under samtalet får ni information om vilket stöd som finns för föräldrar och barn vid en separation. Syftet är att hjälpa er att hitta lösningar som utgår från barnets bästa och, om möjligt, minska behovet av en domstolsprocess.
Är dina föräldrar separerade? Då kan du som är mellan 7 och 17 år vara med i en stödgrupp tillsammans med andra i samma situation. Där kan ni dela tankar, erfarenheter och annat som kan kännas bra att prata om.
Om du är mellan 12 och 17 år och behöver stöd att hantera sociala problem kan du få enskilda stödsamtal utifrån dina behov. Det kan handla om relationer, konflikter, psykiskt välbefinnande och strategier för att hantera vardagens utmaningar.
Tillsammans hittar vi sätt som kan hjälpa dig att må bättre i vardagen. Du kan ha med dig dina föräldrar eller andra viktiga personer om du vill.
Du som är 65 år eller äldre och bor i Stockholms stad kan få hälsofrämjande samtal. Här pratar vi om till exempel fysiska och sociala aktiviteter, hälsosam mat och annat som är viktigt för att må bra. Du kan exempelvis få stöd med att prova en ny aktivitet, att förändra vanor i vardagen eller att vid behov kontakta primärvården.
Efter ett inledande samtal kan du få upp till två ytterligare hälsofrämjande samtal.
Är du 65 år eller äldre och känner dig ensam eller söker en gemenskap? Då kan du kan delta i en grupp under ledning av en samtalsledare där du träffar likasinnade och kan samtala om era erfarenheter.
Grupperna, som träffas upp till 12 gånger, kan ha olika inriktning, till exempel grupper för bara män eller grupper som utgår från språk eller kulturell tillhörighet.
Har du fått en demensdiagnos och är i ett tidigt skede av sjukdomen? Då kan du delta i en samtalsgrupp som passar din situation. Den passar även dig som har fått diagnosen kognitiv svikt.
I samtalsgruppen får du träffa andra i liknande situation för att utbyta erfarenheter och få stöd och tips. Du får lära dig mer om hur du kan må så bra som möjligt för att bättre hantera din vardag och hur du kan motverka oro och känslan av ensamhet.
Du kan delta vid upp till 12 gruppträffar.
Har du nedsatt syn eller hörsel? Då kan du få hjälp av en syn- och hörselinstruktör för att klara vardagen bättre. Det kan exempelvis handla om att använda och sköta dina syn- och hörselhjälpmedel eller orientering och förflyttning i närmiljön.
Det kan även gälla syn- och hörselanpassningar i hemmet, enklare service av hjälpmedel samt information och rådgivning. Syn- och hörselinstruktör kan inte förskriva eller tillhandahålla hjälpmedel.
Du som har fyllt 65 år och bor i Stockholms stad kan få ett trygghetslarm. Med trygghetslarmet kan du larma om hjälp från din bostad när som helst på dygnet, till exempel om du har ramlat och inte kan ta dig upp igen. Det kan bidra till att du känner dig tryggare i din bostad.
Hjälper du, eller tar hand om, en närstående och har behov av eget stöd? I en samtalsgrupp kan du träffa andra som är i en liknande situation och få möjlighet att dela dina erfarenheter, lyssna på andra och få ny kunskap. Det kan göra din situation lättare, både känslomässigt och socialt.
Den närstående kan exempelvis vara äldre, ha en fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Den kan ha ett skadligt bruk eller beroende, ha en kriminell livsstil, ha drabbats av skjutningar och dödligt våld eller ha koppling till våldsbejakande extremism.
Stödet erbjuds dig som till exempel är maka eller make, partner, sambo, barn, barnbarn, förälder, syskon, vän eller granne. Det är du själv som avgör om du ser dig själv som anhörig.
Hjälper du eller tar hand om en närstående med olika behov? Då kan du själv behöva stöd. I stödsamtal för anhöriga får du möjlighet att lyfta det som är viktigt för dig i din roll som anhörig. Du får hjälp med att förstå din situation, hitta sätt att hantera den och kanske göra förändringar som underlättar för dig i vardagen.
Om du är under 18 år med en förälder, ett syskon eller annan vuxen i din närhet som har en sjukdom, en funktionsnedsättning, ett beroende eller som utsatt dig eller någon annan i familjen för våld kan du få BRA-samtal. I ett BRA-samtal får du möjlighet att prata med någon utanför familjen om dina frågor och hur du mår och har det. Du bestämmer själv vad du vill prata om.
Du som är, eller har varit, utsatt för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck kan få individuellt anpassat stöd. Det kan gälla stödsamtal, praktiskt stöd i vardagen och stöd i rättsprocesser som ska bidra till ökad trygghet, ett liv utan våld och hjälpa dig att åter bygga upp ditt liv.
Känner du dig kontrollerad, hotad eller begränsad i din vardag av en partner, före detta partner eller annan närstående? Blir du utsatt för fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt våld? I den här samtalsgruppen, som alltid leds av två samtalsledare, finns möjlighet att bygga upp motståndskraft och stärka självkänslan genom samtal, övningar och reflektion.
Om du är över 15 år och utövar, eller har utövat, våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck så kan du få stöd för att bryta ditt våldsamma beteende. Du får då hjälp att öka medvetenheten om ditt beteende, reflektera över dina handlingar och hitta konkreta strategier för att ändra ditt beteende.
Behöver du hjälp att hantera konflikter med din partner? Upplever du svårigheter att hantera ilska i relationen? Vill du sluta använda våld? Du kan delta i en samtalsgrupp för att få stöd med att förändra ditt beteende och utveckla strategier för att hantera konflikter utan våld.
Innan du kan delta i samtalsgruppen behöver du genomföra ett till tre individuella samtal som en del i arbetet med att upphöra med våld i nära relation.
Ett barn som misstänks ha blivit utsatt för brott av en närstående får stöd genom Barnahus, en verksamhet där flera myndigheter samverkar.
En vuxen, en så kallad trygghetsperson, följer då med barnet som stöd vid polisförhör. Du som är trygghetsperson får då medföljarstöd som ger kunskap om hur förhöret går till så att du kan stötta barnet på bästa sätt.
Den som är under 21 år och misstänks för ett brott kan få stöd i form av medling.
Medling vid brott innebär att den misstänkte och den som utsatts för brottet träffas med en opartisk medlare för att prata om brottet och konsekvenserna av det. Syftet är att minska skadeverkningarna, hjälpa den misstänkte att förstå konsekvenserna och ge brottsoffret stöd att hantera sina upplevelser.
Medling är frivilligt och ska ske i båda parternas intresse.
Har du fått en demensdiagnos och är i ett tidigt skede av sjukdomen? Då kan du delta i en samtalsgrupp som passar dig. Samtalsgruppen fungerar även för dig som har fått diagnosen kognitiv svikt.
I samtalsgruppen får du träffa andra i liknande situation för att utbyta erfarenheter och få stöd och tips. Du får lära dig mer om hur du kan må så bra som möjligt för att bättre hantera din vardag och hur du kan motverka oro och känslan av ensamhet.
Har du nedsatt syn eller nedsatt hörsel kan du få hjälp av en syn- och hörselinstruktör för att klara vardagen bättre. Det kan exempelvis handla om att använda och sköta dina syn- och hörselhjälpmedel eller orientering och förflyttning i närmiljön.
Det kan även gälla syn- och hörselanpassningar i hemmet, enklare service av hjälpmedel samt information och rådgivning. Syn- och hörselinstruktör kan inte förskriva eller tillhandahålla hjälpmedel.
Har du behov av att prata om ditt bruk av alkohol, narkotika eller spel om pengar? Då kan du vid enskilda samtal få hjälp att kartlägga och identifiera risker med ditt beteende, bli mer medveten om dina problem och förstå konsekvenserna för hälsan och livet som helhet. En ökad medvetenhet kan leda till en positiv förändring av egna beteenden eller motivera till fortsatta insatser eller stöd via socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.
Behöver du råd om din boendesituation? Då kan du få stöd genom bostadsvägledning. Det innebär att du får råd om vad du kan göra för att öka chansen att få ett boende, exempelvis hur du söker bostad, registrerar dig i bostadskö eller på annat sätt navigerar på bostadsmarknaden.
Har du skulder eller svårt att få pengarna att räcka? Du kan få rådgivning och stöd för att planera din ekonomi, göra en budget, hantera skulder och hitta en hållbar lösning. Vi kan också ge stöd vid skuldsanering och vid hyresskulder.
Ibland kan det vara svårt att få ihop vardagen eller veta vart man ska vända sig. Med flexibelt socialt stöd kan du få praktisk hjälp och vägledning i frågor som rör din livssituation.
Uppdaterad
